HÄLSA OCH HELHET HOS EN OEB

När en ny ras tas fram så finns det ett syfte.
Jag tror att de flesta människorna veknar så form man ser en Bulldog. Dessa hundar besitter en oerhörd charm!
Dock så har det som vi betraktar som charm, enligt mig gått totalt över styr när Bulldoggen har gått ifrån att vara en atletisk, smidig och arbetande hund, till en lidande och graft defekt hund.
Mr David Leavitt bestämde sig på 70-talet för att återskapa den gamla tidens bulldog. Han ville se en bulldogs härliga karaktär, men med en sund och välfungerande kropp.
Resultatet är Original Olde English Bulldogge.
Nedan följer information baserat dels på dokumenterad vetenskap, forskning, samt mina egna erfarenheter.
Vi baserar jämnförelsen främst på Original OEB vs Engelsk Bulldog.
Vi kan se en enorm förbättring på hundarnas hälsa. OEB och EB är två helt skilda raser med en hälsostatus som är väldigt långt ifrån varandra. Dock så ska man veta att en OEB är just en Bulldog och kan bära på rasspecifika problem och defekter. Eftersom avelsprogrammet för Original OEB selekterar hårt så ses dock dessa problem som lindriga och ganska sällsynta och de tynar bort mer och mer för varje generation.
Det ser vi som en stor framgång för hundarna!
Nedan presenteras de hälsoaspekter som vi främst fokuserar på.
Nos och andning
Det vi klarar oss kortast tid utan är luft. För hundar är det ännu viktigare då de även är deras starkaste sinne som används för kommunikation, information och navigering. Det som man tidigt fokuserat på är att förlänga dessa hundars nos för att dom ska kunna syresätta sig fullt och klara värme och ansträngning. Detta är något som man lyckats bra med, och det är ytterst sällan vi ser syresättning som ett bekymmer.De är dock en kortnosad ras och de kanske inte blir bäst i klassen på att spåra ( även om många är fantastiskt duktiga på just detta). En OEB ska andas ohämmat. Knipta och tränga näsborrar får aldrig användas i avel.
Original Olde English Bulldogge
Det är enkelt att förstå att hunden till höger säkerligen lider av att inte kunna syresätta sig och andas utan besvär.
Bulldog av annan linje
Hudveck hos Engelsk Bulldog. Dessa kraftiga veck påverkar syn, andning och ger även hudproblem.
Hud och allergier
De hudåkommor som OEB bär med sig från EB är ganska ovanliga men de förekommer i mindre och lindrigare skala. Det man kan se är endel individer med foderkänslighet och Furunkolose är något som förekommer hos vissa individer.
Furonkulos. (Läs gärna mer om foder längre ner.)
Furunkolose - Det vi ser är främst en Juvenil Furunkolose, dvs en åkomma som ofta syns på unghundar. Vi vet att den är hormonbetingad eller foderrelaterad. Som juvenil Furunkolose kan det yttra sig som små finnar eller blåsor, främst på hakan. Dessa kan synas redan på små valpar som är hormonpåverkade genom tikens mjölk. Dessa lägger sig oftast, men kan komma och gå under valpens könsmognadsperioder kring 6, 12 och 18 månaders ålder. Furunkolose är egentligen en hårsäcksinflammation men benämns ibland som valp-finnar om de sitter på hakan . Valpar som har dessa har även en benägenhet att få utbrott under könsmognadsfaser, men även som vuxna under löp, som digivande tikar eller som hanar som har integrerat med löptikar. Om man inte får ner nivåerna i kroppen som triggar Furunkolosen så kan vi även se att vuxna hundar utvecklar furunkolose mellan tårna.
Svans / Kroksvans
Något av det första man avlade tillbaka på OEB var svansarna. På Original OEB så är det därför väldigt sällsynt med defekta eller underutvecklade svansar.
Däremot så har många andra linjer av Bulldoggar ett utbrett problem med Kroksvans som är en genetisk defekt som är onaturlig för hunden.
Dels så saknar hunden ett viktigt verktyg för kommunikation och balans, dels så är det trots allt en defekt på hundens förlängda ryggrad dvs svansen. I sällsynta fall så kan defekter även sitta i ryggraden och då ger det kraftiga besvär för hunden. Detta är ett ganska vanligt fenomen på tex Fransk Bulldog.
Kroksvans hos valp
På denna bilden så ser vi en relativt lång och rak svans på en Engelsk Bulldog. Ofta är svansarna helt obefintliga eller gravt deformerade i en liten knut.
Kroksvans hos Engelsk Bulldog
Höfter, armbågar och knän
För höfter och armbågar har man gjort stora förbättringar på Original OEB, men vi har en bra bit kvar.
Gällande många andra linjer så är det ytterst få uppfödare som kontrollerar HdEd-status hos något erkänt institut, vilket medfört väldigt stora bekymmer för de linjerna.
Höfter, armbågar och knän För höfter och armbågar har man gjort stora förbättringar på Original OEB,
En bakomliggande faktor till problem med höfter och knän är väldigt dåligt vinklar. (Raka bakben) Detta innebär stor belastning för knäna och korsbanden och man ser ofta korsbandsskador på dessa hundar. Eftersom bakbenen inte heller blir fjädrande så slår varje steg på ett stelt ben upp i höften vilket ger en avsevärt större belastning i höftlederna. Därför anser jag att knäna är en viktig del att bedömma inför avel.Här ser man tydligt ett knä som kraftigt faller bakåt. Detta är vanligt på den Engelska Bulldoggen men också på många andra linjer av Bulldoggar och skapar stor belastning och förslitning, ofta med korsbandsskador och höftproblem som följd.
Rinniga ögon -kan vara Entropion
Detta är något som vi sett på ett fåtal individer, och då främst på unghundar som tenderar att ha lite mer hud i ansiktet än vad som är generellt. Ofta har det avhjälpt sig själv när unghundens skalle har breddat sig, men några har behövt ta bort några få ögonfransar för att slippa skav.

Idiopathic Head Tremors -  Detta är inte helt ovanligt bland bulldoggar. Vi har själva sett detta hos två individer. Båda var Leavitt Bulldogs som planerades för en dubbelregistrering för att hjälpa oss att bredda avelsbasen i Sverige. Tyvärr så visade sig båda ha dessa huvudskakningarna och togs ur vårt avelsprogram redan som unghundar och placerades ut i egna familjer. Detta är inget farligt, men det är obehagligt. Det är en metabolisk åkomma och individen ahr svårt att uppta B-vitamin och Kalcium och vid lågt intag kan dem få dessa okontrollerade huvudskakningar. Vi har inte fått några inrapporterade fall ifrån vår avel, men vi vet att det är ovanligt förekommande i andra länder.

Skendräktighet - Rasen har en helt fantastisk fortplantningsförmåga. Tikarna har kraftfulla och tydliga löp, tik och hane parar villigt, tikarna bär enkelt stora kullar, föder naturligt och är goda mödrar. ”Biverkningen” av alla dessa goda ting är att tikarna också har en stor längtan efter valpar, och de går därför också lätt in i skendräktighet. En skendräktighet är när hormonerna spelar kroppen ett spratt och efter löp sänder ut signaler om att tiken är dräktig.

Furunkolose - Det vi ser är främst en Juvenil Furunkolose, dvs en åkomma som ofta syns på unghundar. Vi vet att den är foder- eller hormonbetingad. Som juvenil Furunkolose kan det yttra sig som små finnar eller blåsor, främst på hakan. Dessa kan synas redan på små valpar som är hormonpåverkade genom tikens mjölk. Dessa lägger sig oftast, men kan komma och gå under valpens könsmognadsperioder kring 6, 12 och 18 månaders ålder. Furunkolose är egentligen en hårsäcksinflammation men benämns ibland som valp-finnar om de sitter på hakan . Valpar som har dessa har även en benägenhet att få utbrott under könsmognadsfaser, men även som vuxna under löp, som digivande tikar eller som hanar som har integrerat med löptikar. Om man inte får ner nivåerna i kroppen som triggar Furunkolosen så kan vi även se att vuxna hundar utvecklar furunkolose mellan tårna. Dessa kan vara mycket smärtsamma. Vi har tyvärr sett att flera av de hundar som fått behandling av veterinär endast fått tillfällig bättring, för att sen se besvären återkomma med större styrka efter avslutad behandling. Veterinärerna sätter som regel valpen/hunden på antibiotika och kortison, vilket sänker hundens egna immunförsvar och belastar kroppen. Det innebär att hunden blir tillfälligt hjälpt, men grundproblemet kvarstår och återkommer ännu kraftigare då hundens system är ytterligare belastat och immunförsvaret försvagat efter en sådan behandling. Självklart så ska hunden ha veterinärvård om man inte själv kan avhjälpa, men min erfarenhet säger att man lyckas bäst om man går åt grundorsaken istället för att endast behandla problemet. Mitt råd är därför att först själv försöka att avhjälpa genom följande åtgärder. För att avhjälpa så är vår metod bla att sänka proteinhalten tillfälligt. Det gör man bäst genom att ersätta färskfodret med 1/3 grönsaker. Tex sallad, rivna morötter, ris, broccoli, rivna äpplen osv. Ge färskfoder som inte består av spannmål, gris eller lax. Vi har sett att även detta är en trigger. Griskött som går till hundmatsproduktion är ofta gris som inte är direkt tjänlig som livsmedel, tex äldre avelsdjur. Dessa djuren har högre hormonhalter, vilket hundarna kan vara känsliga för. Tvätta haken efter måltiden. Färskt foder bildar gärna bakterier i sår som sitter på hakan, så håll rent för att slippa förvärra plitorna.
Mer om rasens hälsa och helhet finns beskrivet i vår Rasguide/Valpkompendie som under
2020 kommer att göras i ny upplaga och finnas tillgänglig för beställning för dem som önskar
lära sig mer om vår ras.